Vilket underbart påskväder vi har haft! Körsbärsblommorna blommar redan i Stockholm och många har lapat sol i Kungsträdgården och andra grönområden under ledigheten. Själv var jag i Blekinge och blev glad att se min artikel om artisten Jenny Wilson i Blekinge Läns Tidning, BLT, där jag både har fotograferat och skrivit. För er som inte har haft tillfälle att få tag på tidningen kan jag berätta att reportaget handlar om Jenny Wilsons fjärde soloplatta Demand the impossible som är starkt politisk med hård kritik mot dagens samhällsklimat och konsumtionssamhället. Jenny tycker själv att det är den bästa skivan som hon har gjort och är en hyllning till oss alla till upplopp, till överlevnad, till kamp mot orättvisor. Jenny är en av ett femtiotal artister i Sverige som medverkar och skänker en låt till en valskiva som partiet Feministiskt initiativ kommer att ge ut. ”Vi musiker kan använda vår musik och tid i rampljuset till att uttrycka en åsikt eller belysa problem i vårt samhälle” säger Jenny. Artisten kommer, liksom jag, från Blekinge och har flyttat till Stockholm och vi hade en intressant diskussion om hur det kan vara att bo i huvudstaden när man kommer från landet. Hos BLT kan ni prenumerera på artikeln. Se fler av mina redaktionella fotograferingar. Extra glad är jag att bli publicerad i BLT med min första artikel sedan Poppius Journalistutbildning.

Hon är en överlevare

Hennes senaste skiva var en av förra årets mest hyllade. Hon var den artist som hade flest grammisnomineringar. Nu hoppas Jenny Wilson från Istaby utanför Sölvesborg att Feministiskt Initiativ ska nå riksdagen.
-För en gångs skull finns det ett parti som jag kan och vill stå bakom och årets val är extremt viktigt, säger Jenny Wilson.

Med valskivan, en trippel-cd som släpps i nästa vecka, vill partiet Feministiskt Initiativ, FI, lyfta kulturens viktiga roll i ett jämställt och demokratiskt samhälle. Pengarna från försäljningen av skivan kommer att gå till kampanjarbete. Ett 50-tal artister i Sverige medverkar på skivan, bland annat Marit Bergman, Robyn, Nina Persson, The Knife, Alina Devecerski och Christopher Sander. Låtskrivaren Benny Andersson har skänkt över en miljon kronor till partiet. FI får inget statligt partistöd och får därför bekosta sina egna valsedlar till riksdags-, landstings- och kommunalval.
-Låten som jag bidrar med är Pyramids och kommer att framföras av artisten Adam Tensta, säger Jenny.
Pyramids kommer från fjärde soloplattan, Demand the impossible, som släpptes den 6 november 2013. Skivan är starkt politisk med hård kritik mot dagens samhällsklimat och konsumtionssamhället.
-Det är den bästa platta jag har gjort. Vi musiker kan använda vår musik och tid i rampljuset till att uttrycka en åsikt eller belysa problem i vårt samhälle.
Men skivan var också ett sätt att kämpa mot den bröstcancer som hade drabbat henne.

En kamp mot cancern

-En tuff tid privat låg bakom mig och jag valde att köra med gasen i botten för jag hade fått nog. Min kropp kämpade för att överleva mot cancern och jag krävde det omöjliga att bli frisk. För mig har de senaste årens upplopp och revolter i samhället varit synonyma med min egen kropps kamp mot sjukdomen. Vi måste kräva en förändring i samhället och i världen. Skivan är en hyllning till oss alla till upplopp, till överlevnad, till kamp mot orättvisor.
Sjukdomen fick Jenny att se och ta ställning till det samhälle hon lever i.

Inte rädd för någonting

-Jag är en överlevare, det har jag alltid varit. När jag ser en gnutta ljus så sträcker jag mig efter det. Sjukdomen skakade om mig och gjorde mig skarpare. Nu är jag inte rädd för någonting längre och jag känner mig väldigt stark och vågar göra och uttrycka det jag vill.
Idén till titeln på skivan fick Jenny när hon såg en bild i en tidning som visade en husvägg från studentupprorets Paris 1968, där studenterna hade sprayat orden ”Var realistisk, kräv det omöjliga”. Jenny är idag friskförklarad från bröstcancern men under efterbehandling. Mamman dog i bröstcancer när Jenny var 13 år, åldern då man börjar frigöra sig.
-Frihet har kanske därför varit extra viktig för mig. Jag blev tidigt självständig och ställde krav på min omgivning och tog själv svåra beslut och blev snabbt vuxen. Därför hade jag inte så mycket att frigöra mig från utan var från grunden fri och hade inga krav på mig.

Vad är frihet?

I sina texter och musik återkommer Jenny ofta till frågan om frihet.
-Ofta vänder och vrider jag på vad frågan om frihet är. Vad är det för frihet vi kämpar för och söker? Vi har tappat bort friheten där vi bor i våra perfekta hem och jagar dyra kläder och prylar. Livsstilsmagasinen är våra fängelser för vi räcker aldrig till och det är så mycket vi behöver äga och vara för att vara lyckliga. Vi behöver ifrågasätta varför vi är här och inte bli matade av något som vi egentligen inte vill ha. Jag kan hata Stockholm på ett sätt för allt är så tiptop och det är inte bra för själen. Det behöver finnas lite lort. Vi stressar ihjäl oss. Stress är motsatsen till frihet. För mig är frihet att förstå varför jag gör det jag gör, varför jag är på den plats i livet där jag är. Frihet betyder och kräver att vi som människor tar egna beslut.
17 år gammal hoppade Jenny av gymnasiet, då hon inte förstod varför hon skulle plugga matte eller följa skolans regelverk. Istället flyttade hon till Malmö och började på skrivarlinjen på Skurups folkhögskola med ambition att bli författare.
-Mitt kall var dock att ägna mig åt musik och jag köpte min första gitarr för pengarna jag fått från mammas livförsäkring. Jag hoppade av skrivarlinjen och bildade bandet First Floor Power med min dåvarande pojkvän, min syster och ytterligare en medlem. Vårt debutalbum kom 2001.
En sista utbildning hann Jenny hoppa av innan musiken tog över och det var Illustration och grafisk design på Konstfack i Stockholm.

Musik på egna villkor

-För mig är varje sekund värdefull och jag ifrågasätter hela tiden saker och situationer. Jag passade inte in i gymnasieskolan, var omotiverad och ville gå min egen väg. För mig var det viktigare att måla, skriva och skapa musik. Med Konstfacksutbildningen var det annorlunda, då jag tog ett sabbatsår eftersom jag blev gravid. Det kändes inte aktuellt att komma tillbaka eftersom jag så starkt ville ägna mig åt musik.
Sedan solodebuten 2005 har Jenny Wilson kämpat för att göra musik på enbart hennes egna villkor.
-Det kan reta gallfeber på folk. Samtidigt trivs folk att jobba med mig och tycker det är enkelt då jag säger vad jag tycker och har starka egna visioner.

Lever för sina barn

Det fria konstnärslivet pusslas ihop med vardag med barn och varannan vecka tempo, då Jenny har separerat från pappan till hennes två barn.
-Vardagen är den största delen av mitt liv och jag gillar struktur samt tror att det är en förutsättning för att komma någonstans. Vardag och barn gör mig fokuserad och det innebär även en trygghet att återvända till som konstnärssjäl. Målet är att hålla ihop familjen.
-Min egen pappa kunde inte hålla ihop familjen efter min mammas död och det gjorde mig till en självständig individ med stark överlevnadsinstinkt. Jag vill finnas där för mina barn även om jag har separerat från barnens pappa.

Aktuell med: valskivan och spelning i vår tillsammans med Sveriges radios symfoniorkester.

Viktiga år för Jenny:

1975 föds i Istaby, Blekinge
1999 flyttar till Stockholm och studerar grafisk design på Konstfack
2001 kommer första skivan med First Floor Power, There is hope
2005 solokarriär
2006 är sommarvärd i Radio P1
2009 driver eget skivbolag
2010 medverkar i programmet De kallar oss artister

2013 nomineras det fjärde soloalbumet till sju grammisar och vinner tre grammisar av följande kategorier: årets album, årets producent och årets musikvideo