Romantiskt bröllop eller elegant chict citybröllop

romantisk brudbukett bröllop på Flickorna Lundgren i Skåne, Helsingborg, dukning i Västhus bordsdukning på bröllop Blommor och dukning bröllop Bordsdukning på bröllop blomsterarrangemang bröllop klassisk elegant brudbukett Stockholm bröllopsmiddag i Riddarhuset Stockholm dukning bröllop Riddarhuset dekoration bröllop dukning blomsterarrangemang bröllop Riddarhuset bröllop i Storkyrkan i Stockholm
Vilken typ av bröllop vill du ha? Vilken stil känns mest som du? Romantiskt och lantligt? Eller elegant och klassiskt? Rustikt bröllop? Bohemiskt chic är ett ganska nytt ord i bröllopssammanhang. De flesta par vill nog ha bröllop som är personligt och därför är mitt råd att gå till er själva, vilken typ av personligheter är ni? Hur ser er garderob och klädstil ut? Vilka färger gillar ni och trivs med? Har ni något tema ni vill få in på er stora dag- exempelvis hav, natur, gods, herrgård, slott, ekologiska värderingar, kanske någon film, eller bok ni inspireras av? Vad har ni för värderingar och vad är viktigt för er? Ett bröllop är en enda lång fin dag fylld av kärlek och kan se ut på så många olika sätt. Jag är så tacksam att få vara med och en del av fantastiska pars värderingar, tycke och smak och kärlek och lycka. Hur just din kärleksdag ser ut vet du bäst själv. På de första bilderna ser vi en lantlig bröllopsdukning i Skåne och Skäret hos Flickorna Lundgren. Det var roligt att se hur det ljusa växthuset med relativt enkla bord och stolar förvandlades till en plats för kärleksmiddag och fest för nära och kära med fantastiska blomsterarrangemang. Kvällen innan bröllopet träffade jag Thor Christian Fjeldet som gjort de underbara blomsterdekorationerna i full färd med att binda den romantiskt och lite vilt-inspirerade brudbuketten. Jag förstod genast att han är en sann konstnär och jag hoppas verkligen få jobba med Christian igen. Rekommenderar honom mer än gärna! På de senare bilderna ser ni en mer klassisk och elegant bröllopsdukning från Riddarhuset i Stockholm. Jag blev genast tagen av hur vackert taket var och det kändes riktigt varmt och mysigt att sitta i en elegant sal fylld med historia. De stora ljuskronorna spred mjukt ljus i den stämningsfulla salen som var ett utsökt val av lokal för bröllopsmiddag efter den intagande och storslagna bröllopsceremonin i Storkyrkan. Ett citybröllop av klass som kändes väldigt modernt, klassiskt. Vilken typ av bröllopsbilder gillar du och har du hittat din bröllopsfotograf som kan ta de bilder du vill ha? Varmt välkommen att kontakta mig för att se hur jag kan hjälpa dig.

Sköna Helena af Sandeberg

Helena af Sandeberg fotograferad i Stockholm Helena af Sandeberg fotograferad på Kungsholmen
Den sköna Helena har förtrollat diktare och konstnärer under nästan tre tusen år. Jag har i modern tid och i det informationssamhälle vi lever i funnit min egen Helena och att hon har förtrollat mig är en underdrift. Ingen trist gråmulen dag är tråkig om man umgås med Helena af Sandeberg! Intervju för tidningen Året Runt.

Helena af Sandeberg

Skådespelerskan Helena af Sandeberg, 43, är aktuell i dramaserien ”Den fjärde mannen”, uppföljaren till populära ”En pilgrims död”. Helena spelar Jeanette Eriksson, en av polisens skarpaste och mest rutinerade polis. Jeanette är en sluten karaktär som är gift med jobbet och utan familj, jämfört med Helena som njuter mer och mer av familjelivet och väljer att jobba mindre.
-Jag älskar att vara någon annan ibland, utbrister en fräsch och rosenkindad Helena, trots att hon knappt har sovit en blund i natt.
Hennes nio månaders bebis, Ava, höll henne och maken Fredrik Lycke, 43, vakna hela natten med envis hosta. Fredrik har tagit Ava till vårdcentralen på morgonen och Helena svarar oroligt i telefonen när maken ringer för att tala om att allt är okej. Ett par tårar av lättnad rinner sakta ner för kinderna och Helena blir lugn och trygg igen. Allt är bra och Ava är i faderns goda vård.
-Att vara Helena är inte alltid roligt, berättar den eftertraktade skådespelerskan med en gedigen rollista inom både film, tv-serier och teater.

Hann inte säga farväl i tid

Helena oroar sig ofta, är rädd och rastlös. Det liv vi lever är så kort och våra val får konsekvenser som kan vara svåra att förutse. Film- och skådespelaryrket ger chansen att prova på flera liv, olika yrkesroller och livsval.
-I film eller på scen vet jag hur det slutar och det är skönt, även om det inte slutar så bra alla gånger. Som för exempelvis Anna Karenina, vars liv tog slut framför ett skenande tåg.
Samtidigt som Helena spelade den vansinnigt förälskade rollfiguren ”Anna Karenina” på Stadsteatern och parallellt jobbade med filminspelningen av ”Blondie” under 2008 fick hon hjärtklappningar, en allergichock, förlamning i händerna och sömnproblem.
-Det var som att min kropp gjorde mig sjuk för att jag själv inte kunde säga stopp eller nej till roller och till mitt arbete som jag älskar.
Kroppen sa ifrån och Helena sjukskrevs.
-Då fick jag dödsångest och tänkte på min son Alfred. Vem skulle förklara för honom att hans mamma dog för att hon jobbade för mycket?
Helena var fullständigt utmattad och ställde in planerade föreställningar för att vila och återhämta sig under tre månader. Hon började gå i terapi och att lyssna på signalerna från sin kropp.
-Jobb är viktigt men det gäller att inte köra på i alltför högt tempo. Familj och vänner är också värdefulla.

Omsorgsfulla val

Idag har Helena börjat jobba annorlunda och väljer mer omsorgsfullt hur hennes arbetsschema ska se ut.
-”Det fixar jag” brukade jag resonera kring jobb, men idag tänker jag ett steg längre, jag har lärt mig att säga nej.
Vägen tillbaka gick genom Helenas roll i Lasse Hallströms film ”Hypnotisören”, där hon spelar mot Mikael Persbrandt och Lena Olin.
-Lasse Hallström är en varm och generös regissör och i hans regi kände jag mig återigen trygg i mitt yrke.
Att ta vara på livet och vara ödmjuk inför livets bräcklighet lärde sig Helena tidigt. Modern fick bröstcancer när Helena bara var 12 år och en lång kamp för livet började men slutade i tragedi några år senare.
-Innan cancern kom till vårt hem hade jag trott att allt var möjligt, men tanken på att mamma kunde dö skapade både en rädsla för livet och en ångest inför döden hos mig.
Helena blev rädd att de som hon höll av skulle dö.
-Från min tidiga barndom har jag glada och lyckliga minnen tillsammans med mina två kärleksfulla föräldrar. Jag var en pojkflicka som älskade att spela fotboll på knastrande grusplaner och som ofta klättrade högt i träd. Skräckscenariot som sedan spelade upp sig skapade en skräck i mig att livet är livsfarligt och jag fick katastroftankar.
Helena föddes 1971 i Solna, Stockholm där hon även växte upp. Redan som barn drömde hon om att bli skådespelerska och njöt av uppmärksamheten hon fick för sina förställningslekar eller uppträdanden.
-”Du är bra och kan bli något” var löftesrika ord från pedagogen i en teatergrupp som Helena deltog i.

Går inte och väntar längre

De orden uppmuntrade henne att söka in till Södra Latins Teaterlinje och Helena blev antagen till utbildningen. Efter vidare skådespelarutbildning på Actors Studio i USA kom Helena tillbaka till Sverige 1996. Hon började jobba direkt i TV-produktionen ”Nudlar & 08:or” som ledde till flera och större roller inom TV, film och teater. Genombrottet inom filmen kom med i ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” 2005.
-Mammas död och sjukdomstid dessförinnan gav mig ett driv. Att veta att jag skulle kunna dö när som helst har gjort att jag velat göra mycket och ta vara på möjligheter. Jag har sett det värsta och det är att inte få vara med längre.
Moderns död innebar även en tillgång i registret som skådespelerska och Helena har nära till sina känslor och känslominnen. Privat värdesätter hon personer som står henne nära och har lärt sig att uppskatta de små stunderna i livet.

Började läka när hon blev mamma

-Min man Fredrik har verkligen fått mig att uppskatta vardagen. Det är så mysigt att sitta hemma runt köksbordet med familjen och äta spagetti och köttfärssås.
Paret träffades på en nattklubb i Stockholm.
-Pang sa det bara, utbrister Helena med ett stort leende. Vi började prata med varandra i slutet av kvällen och har inte slutat prata sedan dess. Fredrik är passionerad, underbar och sjunger bäst i hela världen. Ja för det gör han ju, understryker hon en extra gång och ler nu med hela ansiktet.
Paret gifte sig på Utö i Stockholms skärgård 2013 och har dottern Ava, som föddes i början av 2014, tillsammans.
-Fredrik är en fantastisk pappa och jag är stolt att berätta att vi har delat föräldraledigheten jämlikt. Vår relation är nära och stark och jag tycker att det är så roligt att vara en familj. Att i unga år ha förlorat min mamma har satt djupa spår i mig. Många sår började läka när jag själv blev mamma till min förstfödde son Alfred.
Helena visar stolt upp bilder på sina två vackra barn i sin mobiltelefon. Förstfödda sonen Alfred, 9, är gemensamt med exmaken och regissören Alexander Mörk-Eidem.
-Det gör mig lycklig att vara mamma och jag älskar att vara tillsammans med min familj. Inom filmteamet blir man ofta som en familj som delar samma mål, nämligen att filmen ska bli bra, men barnen och Fredrik är för mig den sanna och viktigaste familjen.
Även om Helena är en av de fåtal kvinnor som i sitt CV kan stoltsera med att ha kysst attraktiva skådespelare som Jonas Karlsson och Mikael Persbrandt på filmduken avslutar hon intervjun med en intensiv och innerlig blick och avslöjar:
-Min Fredrik, han är verkligen bra på att kyssas!

 Fem snabba med Helena

  • En av dina favoritfilmer? ”Eternal sunshine of the spotless mind” för att manuset är så vackert och för att Kate Winslet som har den kvinnliga huvudrollen är fantastisk.
  • Favoritregissör? Lars von Trier. En av mina absoluta favoriter är Dogville bland hans filmer, men jag gillar alla.
  • Vad är du rädd för? Det mesta. Döden och hundar. När jag var liten blev jag biten av en hund.
  • Dina tre bästa egenskaper? Snäll, tapper och lojal. Jag finns alltid där för mina vänner och står upp för dem.
  • Levnadsmotto? Våga allt och var snäll.

Karin Adelsköld i Vaxholm

Karin Adelsköld Vaxholm
I höstas träffade jag en kortklippt och cool Karin Adelsköld i Vaxholm och pratade om pms för tidningen Allers, artikel i nummer 5, 2015.

PMS gjorde mig till en rasande drake

Hon har blivit utsedd till Sveriges roligaste kvinna, men utanför scenen har familj och arbetskamrater fått möta en sida som var allt annat än trevlig. Karin fick raseriutbrott och gråtattacker utan att första varför. Efter åtta år i ovisshet fick hon till slut, med sin makes hjälp, rätt diagnos: pms.

Journalisten och komikern Karin Adelsköld, 41, gjorde slut med sin pojkvän exakt samma datum varje månad. Hon hamnade i konflikter, fick regelbundna raseriutbrott och gråtattacker.
-Det var en argsint drake som började husera i min kropp och mitt psyke en gång i månaden, berättar en kortklippt Karin med busiga lockar som sticker ut i nacken.
Den nya frisyren gör att hennes nyfikna ögon och varma leende framträder tydligare. Vredesutbrotten och aggressionerna togs ut på köksluckor, diskmaskinen och människor i Karins närhet eller arbetsliv. Från att ha mått bra och haft en härlig vardag levde hon nu med två veckors fullständigt kaos varje månad, utan att veta varför och hur hon skulle hantera humörsvängningarna och känslorna.
-Ingen i min omgivning, inklusive jag själv, förstod varför jag var så retlig och knäpp. Min dåvarande man och våra två barn kom i kläm.
Allers träffar Karin på Hotell Vaxholms lunchrestaurang i Stockholms skärgård. kastellet och hamnen är täckta av en svepande dimma. Karins raska och något försenade steg berättar att hon har en full agenda.
-Ikväll är det medlemsmingel för pms-förbundet i Gamla stan i Stockholm, berättar hon förväntansfullt. Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa andra som liksom jag själv har problem med pms.
Pms-besvären utvecklades hos Karin vid 32-års ålder och just hade fött sitt andra barn.
-Läkarna trodde först att jag genomgick en förlossningsdepression efter att ha fött mitt andra barn, men det var mycket som inte stämde in på diagnosen. Framför allt var jag ju inte ledsen hela tiden, utan tvärtom glad och lycklig i perioder som, med facit i hand, sammanföll med menstruationen.
-Många kvinnor blir besvikna när de får mens, men för mig är det en dag värd att fira. Då blir jag äntligen mig själv och glad igen, förklarar Karin upprymt.

Två sidor

2011 utsågs Karin till Sveriges roligaste kvinna på Standupgalan, men utanför scenen fick familj och arbetskamrater möta en sida av Karin som var allt annat än rolig.
-Med min korta stubin var jag på krigsstigen och sökte aktivt konflikter. Jag kastade och tog sönder saker och uppträdde aggressivt. Efteråt fick jag skuldkänslor och kände djup ångest. Jag ringde upp dem som jag hade bråkat med och bad om ursäkt. ”Ledsen att jag skällde ut dig, egentligen var jag inte alls arg på dig.” Ofta kände jag mig dum, då jag inte alls förstod anledningen till mina utbrott.
Situationen blev ohållbar och humörsvängningarna okontrollerbara. Karin sökte professionell hjälp, blev sjukskriven för utmattningsdepression och genomgick flera utredningar.
-En desperat jakt på vad som drabbat mig inleddes. Var jag bipolär? Deprimerad? Hade jag blivit psykiskt sjuk som blev galen en gång i månaden. Samtidigt hade jag en riktigt bra vecka varje månad, förklarar Karin.

Sökte svar

Karin separerade från sin dåvarande man, men att leva ensam förändrade inte heller situationen till det bättre. Karin fortsatte söka svar på vad som drabbat henne. Efter en tid inledde Karin ett nytt förhållande, men trots förälskelsen och lyckan fortsatte Karins besvär och uppbrott i cykler. Försiktigt drog Karins nya pojkvän, Anders Wennerberg, 43, affärsrådgivare inom hälso- och sjukvård en slutsats: ”Kan det vara pms?”
-Anders konstaterade att vi gjorde slut samma tid varje månad, säger Karin. Han tyckte också det var konstigt eftersom vi var alldeles nykära.
Karin och Anders satte sig ner och jämförde sina kalendrar. Det var runt den 20:e varje månad som de alltid bråkade. Paret sökte svar på sina frågor, men ingen information fanns att hitta om pms. Karin fortsatte att besöka läkare och gynekologer samt provade olika mediciner och behandlingar. Efter åtta års ovisshet fick Karin äntligen rätt diagnos- pms med svårighetsgraden pmds.
-Vilken befrielse det var att äntligen ha ett namn på vad som orsakade mina humörsvängningar. Det är individuellt för varje kvinna vilken behandling som fungerar bäst och jag kan därför inte rekommendera annat än att ta kontakt med läkare och gynekolog som kan guida dig till rätt behandling.
För Karin var behandling med ett antidepressivt läkemedel ett stort framsteg för att börja må bättre, kombinerat med kunskap om pms och en handlingsplan.
-För mig har det hjälpt att vara ett team med min familj. När jag har Ppms väljer vi en enklare vardag och sänker kraven. Det kan till exempel vara att äta mackor istället för att laga middagar under några dagar i månaden.
Familjen har kommit på att kalla Karins pms för ”Draken”. ”Nu har Draken kommit” och då vet alla vad det handlar om.
-Liksom en drake sprutar eld och är arg gör jag detsamma. Barnen förstår att det inte är deras fel eller något som de har gjort som jag är arg på. Anders håller låg profil och låter mig ligga på soffan invirad i en gosig filt med mina gråtattacker. Ibland tar han ut barnen och låter ”draken” vara ifred och vila.
Karin har helt slutat att dricka alkohol. Hon motionerar och tänker på vad hon äter samt ser till att få en god sömn och undviker stress i största möjliga mån.
-Det gäller att ta till enkla knep för att förbättra vardagen. Att läsa på, diskutera med partnern, familjen och arbetskamraterna. I mitt arbetsliv har jag förmånen att i många fall kunna boka om möten, vilket jag ofta gör.
Karin har tagit kontroll över tillvaron och har stenkoll på sin menscykel.
-Under mina pms-dagar är det viktigt att jag skapar en fristad och vilar. Ofta undviker jag helt att umgås med vänner och bekanta då, säger Karin.

Långt ifrån ensam

Pms drabbar inte bara kvinnor utan är problematiskt för anhöriga, familj, vänner och arbetskamrater.
-Det är oerhört jobbigt att leva nära någon som har de humörsvängningar som jag hade, säger Karin. Oron och osäkerheten för mitt humör är ständigt närvarande. Anders har blivit väldigt lyhörd och känslig. Han märker att jag har fått pms innan jag själv gör det. Det kan han se på sättet jag skriver ett sms eller tonen i min röst när jag pratar.
När Karin förstod att hon var långt ifrån ensam om sina pms-sympton och fick ta del av andra kvinnors berättelser om liknande besvär, bestämde hon sig för att sprida den kunskap och de erfarenheter som hon hade samlat. Den 2 september 2014 startade hon Pms-förbundet som är en ideell organisation med ambitionen att vara ett forum för kvinnor med pms och anhöriga. Förbundet vill också erbjuda oberoende hjälp och stöd. Tips och råd ska samlas på den nystartade hemsidan. Planer finns att ge ut en medlemstidning och starta medlemsträffar, studiecirklar och seminarier.
-Vi behöver ta pms på allvar och öka förståelsen för besvär som drabbar så många kvinnor.

3 av 4 har symptom

  • 75 procent av Sveriges kvinnor i fertil ålder upplever pms-symtom. Pms är ett samlingsbegrepp för flera fysiska och psykiska besvär som kommer regelbundet veckan före menstruationen.
  • Till symtomen hör trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, ilska, gråt, oro och ångest. Kvinnor är olika känsliga för hormonförändringar. Ungefär 4 procent av alla som har mens lider precis som Karin av den allvarligare formen premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds, vilket yttrar sig i mer uttalade psykiska symtom.
  • Diagnosen pms kräver att du uppvisar flera psykiska symtom som påverkar livet i så stor grad att du inte kan fungera i din vardag.

 

 

Fotosidans podradio om mitt jobb som fotograf

Fotosidans podradio Jessica Lund och Johan Bergmark
Pass på- fina vänner som följer mig, tittar på mina bilder och läser mina artiklar- nu kan ni även höra mig och briljanta fotografen Johan Bergmark  prata om vårt jobb som fotograf. Det var både nervöst och kul att lämna comfort zone och prata i mikrofon, men jag kände mig ganska snart trygg i Göran Segeholms sällskap och hade ett trevligt samtal. Hoppas ha delat med mig av mina erfarenheter som yrkesfotograf i Stockholm och att ni här lär känna mig lite bättre. Vad jag framför allt vill få fram är att jag tror på idén att ett porträtt alltid visar två personer- dels den som blir avporträtterad, men även fotografen. Fotografins fader i Sverige, Christer Strömholm, sa vid ett tillfälle att ”Dina erfarenheter är din förmögenhet” och det har jag tagit fasta på. Min bakgrund, allt jag upplevt, erfarit, känt, längtat efter eller drömt om är hela tiden med mig och även när jag fotograferar. Det är det som gör en människa unik och så även en fotograf. Om Johan och jag skulle fotografera samma person, så skulle bilderna bli olika, eftersom Johan och jag har helt olika bakgrund och är unika som fotografer. Det du som betraktare ser i mina bilder är just en aning om allt som jag är, tycker, tänker och känner. Hör hela intervjun och radioprogrammet på Fotosidan.